Detta kapitel kommer att vara lite annorlunda, i novellen så har det fått ett år, det är påsklov och Chloé ska vara med sin familj på lovet medans Eric, Bella och Ulrik är i Stockholm.


Chloé ser inte fram emot att fira påsklovet i Sälen, men lyckas ändå uppleva din hetaste vecka någonsin i de kalla fjällen...

~Chloé's Pov~
"Jag önskar att jag kunde stanna..."
Jag stryker med läpparna över Eric's sensuella bröstkorg, pussar och vandrar nedåt under täcket. Han stönar av ny lust som vaknar och borrar in händerna i mitt trassliga Här, han vill inte heller att jag ska gå.
"Stäng av telefonen och stanna ändå."
"Om mamma och pappa kommer och väntar mig då?"
"Vi låser dörren, Chloé. Och gömmer oss under täcket."
Vi fnittrar båda två, kysser varandra med hungriga munnar och virar samman våra nakna ben. Hela vintern har vi varit ett par, och en stor del av den tiden har vi tillbringat så här, nakna och nära varandra i Eric's säng. November med lång årovperiod i skolan, december med plikter och åtaganden, januari med influensa (då var vi tvungna att vara ifrån varandra en hel vecka) och nu april med tunga läxor i skolan - eftermiddagarna och helgerna i sängen har varit det som fått oss att överleva. Inte det att vi haft sexi jämt, vissa dagar har vi legat med varandra en gång, andra två gånger men de flesta timmarna har vi bara legat här och kelat, pussats, kittlats och pratat om viktiga saker.
"Vi ska vara tillsammans hela livet."
"Chloé, det kan vi inte veta."
"Nej men det känns så. Eller hur?"
Eric nickar allvarligt, det känns så. Men suck, nu måste jag verkligen gå, jag kliver ut sängen och börjar plocka av kläderna som ligger spridda på golvet. Jag går runt, klär på mig plagg efter plagg med pojkvännens blickar som mjuka smekningar på huden. I hans ögon är min kropp vacker, han har sagt det så många gånger nu att jag nästan tror honom.

Sedan är jag hemma. Mamma står på uppfarten och lastar takboxen med skidor, pappa fixar matsäck och jagar lillebror med kläder. Och båda klagar över att jag kommer sent, att jag skulle ha packat mitt för helgen och att jag faktiskt lovade gå med katten till grannarna.
"Och du får leta fram övningskörnings-skylten."
"Vadå, ska jag köra till Sälen?! Det orkar jag inte, jag är trött!"
Jag gäspar för att visa hur trött jag är, och flyr pappas blick.
"Men äh, hon har ju faktiskt påsklov!"
Det är som att livet blivit två roller som inte alls går ihop. Menar sekunden är man en vuxen, älskande kvinna i Eric's famn - och i nästa skund är man förpassad till ett barn igen. Som nu, familjen ska till fjällen med föräldrarnas gamla kompisar och det är varken mitt beslut eller behov, ändå måste jag med. Hur ska jag bara stå ut? Jag tänker på sonen i den andra familjen - Oscar - medan jag rafsar ihop skidkläder och annat som behövs under påsken. Han är barnslig, störig och har en konstig mustasch. Och när vi träffades senast (det var när båda gick i nian) då hade han precis köpt en moped som han var väldigt stolt över. Moped, hur töntigt är inte det?
"Nu kör vi!"
Mamma ropar, vi packar in oss i bilen och jag somnar innan vi ens kommit ut ur Karlstad. Sover en timme och låtsas att sova ytterligare en för att få vara ifred, det är ganska skönt ändå att åka bil när man är trött. Jag blundar, slutar huvudet mot fönstret och tänker på Eric, på hans varma mjuka kropp och allt fantastiskt som vi utforskat och gjort med varandra. Innan vi blev ihop så föreställde jag mig att det skulle vara nervöst och komplicerat med sexi. Spänt och till och med lite äckligt. Men nervositeten rann av mig helt, när Eric en gång i början av förhållandet viskade att han inte heller hade gjort det förut, att allt som vi gjorde var lika nytt och första gången för oss båda. Jag blev varm och glad av att höra och jag blir Varning när jag tänker på det nu - kanske är det därför som det hela tiden känts så narturligt och avslappnat.

"Du ser långa killen i grön fleece?"
Samma eftermiddag, jag har åkt drygt en timme i backarna utan att se röken av Oscar. Inte för att det gör mig så mycket, men familjerna tycker att "tonåringar" ska åka tillsammans och nu är det Rafael, Oscar's pappa, som hejdar mig och pekar med staven längre ned i backen mot en kille som flyger med sin bräda över ett gupp. Okej, det ser ganska kul ut, jag nickar mot Rafael och åker ner till Oscar.
"Hej Oscar."
Jag testar guppet som är högre ändå det först såg ut. Hm. Jag får anstränga mig för att kunna landa snyggt, jag tar stöd med handen och svänger runt med min bräda.
"Bra."
"Chloé? Hej!"
Oscar flämtar till när han ser mig, jag får en nyfiken blick och blir själv förvånad. Han ser så annorlunda ut, mustaschen är borta men hans ansikte har ändå blivit mycket manligare. Han nickar mot mig med en självsäker blick och ett leende som han inte heller hade förut.
"Kom!"
Så kastar han dig före mot nästa och nästa gupp nedåt i backen. Och jag klarar dom bättre nu, och sedan har vi sällskap ned till liften.
"Ska vi ta sittliften och backen på andra sidan?"
"Okej. När kom ni?"
"För en timme sedan."
"Och ni bor också på Lodge?"
Vi pratar över axeln, stökar oss framåt i kön och sätter oss bredvid varandra i liften. Och Oscar tar av dig mössan och skakar håret som är långt, lockigt och så blåsvart are jag måste skratta.
"Vad är det?"
Han tittar på mig och hans blick har verkligen utvecklats till det bättre.
"Det känns bra, bara..."
Han skrattar också och vi kisar mot varandra och mot solen som får snön i backen nedanför oss att gnistra. Det blir nog okej, det här. Jag känner åkningen i benen på sett skönt sätt Och fascineras över Vilken snygging Det blivit av föräldrarnas kompisars töntiga son. Han pratar om pister och nedfarter och jag kan till slut inte låta bli att kommentera:
"Du ser äldre ut."
"Ska du säga! Du lekte ju med Barbies sist vi sågs..."
"Ditt offer, det gjorde jag inte alls!"
Jag knuffar till honom på skoj och vi är precis uppe på krönet med liften, han lyfter bygeln och kastar sig före ut med en retsam blick över axeln.
"Haha, kom ifatt mig om du kan..."

Samma kväll, vid middagsbordet. Hans fot som snuddar mot min i smyg. En blick som får det att hetta till i mig, jag tittar bort och tänker att vi faktiskt borde skärpa oss. Men Oscar verkar inte alls försiktig och lung som Eric's, Oscar varken frågar eller tvekar, han närmar mig igen under bordet och stryker långsamt upp och ned längst min vrist. Och det tänder en eld inom mig. Jag tittar upp igen och han ler, ett leende som blir glödande njutning djupt inne mellan mina ben, det sprider sig till varenda cell när han tittar sådär nyfiket och samtidigt krävande.
"Jag vill ha dig." säger hans blick.
Säger min samma sak? Jag blir svettig i nacken, sväljer och måste titta bort igen. Hur är det möjligt, vad är det som händer plötsligt? Jag trodde inte att jag var sådan, jag har ju pojkvän och dessutom sitter vi mitt i restaurangen mellan våra föräldrar och småsyskon. Men det är en brinnande lust mellan oss, och det går inte att förneka längre,eller beskriva på annat sätt. Vi har busats och retats i backarna som om vi var kusiner, vi har åkt över gupp och i backar, skrattat och pratat i munnen på varandra i lifterna och vinkat mot våra respektive familjer när vi stött på dom här och där i systemet. Det har verkat helt normalt, men inuti har det slagit gnistor och börjat glöda - och det blir bara mer och mer. Det känns som om kroppen brinner när jag tittar på Oscar nu, hans händer, läppar, blickar, allt jag ser av honom får mig får mig att längta efter mer. Men föräldrarna gäspar och reser dig från bordet.
"Jamen då ses vi imorgon då."
"Visst, nu kommer man att sova gott. God inatt."
Middagen är slut och våra föräldrar tittar förvånat på Oscar och mig när vi dröjer oss kvar.
"Jaha. Ska ni stanna här?"
"En liten stund bara, får jag det?"
Det är okej, va? Jag kommer upp snart."
Jag och Oscar vädjar båda två, vi vill inte gå upp till rummet och lägga oss med småsyskonen nu. Och föräldrarna skrattar och accepterar, det är ju roligt att tonåringarna trivs så i varandras sällskap. De får fram nyckelkort och förmanar dom att stanna inne på hotellet bara.

"Kom Chloé!"
Det är sent plötsligt och det finns ingen återvändo. Jag fattar vad som kommer hända och det brinner i kroppen, jag kan inte tänka klart längre, allt jag vill är att ge mig hän, låta det ske och ta för sig av Oscar och allt fantastiskt som väntar.
"Är det tomt eller?"
Vi har irrat oss upp till fjärde våningen och hittat ett hotellrum där gästerna verkar ha checkat ut och lämnat kortet i dörren. Oscar nickar åt min fråga och drar mig intill sig, han kysser mig och stänger dörren om oss med andra handen.
"Äntligen. Kom här."
Jag skrattar till, det är någonting i hans dominans och säkerhet som får mig att brinna, han drar mig med sig till sängen och innan jag ens hunnit fatta det så ligger vi där, helt nakna tillsammans jag och Oscar, flämtande av längtan och med sökande nyfikna läppar och tungor, händer som leker och smeker, munnar, blickar och anderdräkter som alltihop tillsammans bidrar till en eggande underbar njutning.
"Du är så skön... Jag blir galen."
"Jag visste det när jag först såg dig."
"Mm. Jag då..."
Jag frustar och pressar mig hårt mot honom när jag kommer, det är en orgasm större än när jag upplevt förut och den sprider sig som glitter ut i hela kroppen.

"Eric, jag måste berätta en sak..."
Morgonen kommer och i det skarpa vårljuset inser jag att vidden av vad jag har gjort, jag måste självklart berätta för pojkvännen och ta konsekvenserna.
"...Jag har varit otrogen mot dig. Det är så fel, jag kan inte ens förklara. Så jag antar att det är slut mellan oss nu."
Jag ber inte ens om förlåtelse, hur skulle Eric kunna förlåta det som jag precis gjort? Men han säger ingenting.
"Snälla Eric, säg någonting."
Han sitter bara tyst i andra ändan. Länge. De andra är påväg, familjerna äter frukost men jag ursäktade mig med att behöva ringa. Snart kommer de säkert komma och knacka på, vi ska ut i backen igen så fort vi bara kan, för ännu en skiddag.
"Du, Eric?"
"Men allt vi har, Chloé? Är det bara slut?"
"Ja, tyvärr. Jag har träffat en annan."
"Jag kanske kan förlåta? Vi kanske kan... Om jag bara förstår...?"
"Nej, tyvärr. Hejdå Eric."
Jag avslutar samtalet, tänker med bävan på hur vi ska träffas i skolan på måndag men ruskar det av mig. Den dagen, den sorgen. Det finns ingen återvändo för våran relation, hur mycket Eric än skulle kunna tänka sig att förlåta - jag inser det nu när jag pratat med honom. Våran kärlek framstår plötsligt som blek och tråkig. Var jag ens kär i honom? Det känns inte så, i jämförelse ned det jag känner nu, för Oscar, igår, i natt och vid frukostbordet idag. Jag står på tröskeln till någonting helt nytt, större och starkare och om kärleken inte känns rolig - vad ska man då ha den till? Jag stänger av mobilen och går för att sluta upp med de andra i foajén.









----------------------------------------------------------------------------
Jag hoppas att ni gillar denna "lite" speciella kapitel, det blev både romantik och sorg men vi får se vad som händer i nästa kapitel. Det kommer Andrea skriva, de blev en lång novell ikväll! ;) :* <3
Kramizzar // Amanda <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

https://www.youtube.com/watch?v=QcA9yHo2H7A   Kvartersteatern Sundsvall satte 2013 upp Astrid Lindgrens "Bröderna Lejonhjärta" som handlar om 13-åriga Jonathan och hans nioåriga bror Karl Lejon. Karl eller Skorpan som Jonathan kallar honom är väl...

                                                            
      ~Renesmees Pov~ Jag sprang ut från mitt hus och gömde mig intill väggen.. Jag ställde mig lutad mot den gula väggen och snart så satt jag där hukandes ner på marken och jag kännde ...

Azzå kan ni fatta det här!?!?!?!?!? Idag är det exakt ett år sedan "The life about Eric Saade" "föddes"! Shit vad det har gått fort!!!   http://www.youtube.com/watch?v=P-SMJtcTBqU   ------------------------------------------------------------...

(Renesmees partykläder)   ~Renesmees pov~ ~Några år senare~   - Felix sluta då!!! Att du aldrig kan lägga av!!! skrek jag surt och såg hur Felix bara stirrade på mig. - Blir du ledsen nu Nessie? sa han och putade med underläppen. ...

  Hej på er!!!   Har någon av er sett filmen "Frozen"? Om du har gjort det så vet du nog hur Anna och Elsas frisyrer ser ut. Well... Jag bara ÄLSKAR "Frozen" och bestämde mig för att göra ett försök på derass frisyrer. Resultatet blev Annas "hå...