~Renesmees Pov~

Jag sprang ut från mitt hus och gömde mig intill väggen..

Jag ställde mig lutad mot den gula väggen och snart så satt jag där hukandes ner på marken och jag kännde hur mina tårar började rinna ner från mina varma kinder.

Jag tog upp mobilen och kollade på vad klockan var 23:03.

Jag hörde någon komma mot mitt håll, jag vänder mig sakta om och ser Oliwer.

-Hej, hur mår du? frågade han mig och satte sig på huk medans han tog tag i mitt ansikte.

-Han-han...

-Vem då Nessi?

-Han, jag..

Jag fick inte ut ett ord, jag tog upp mobilen och skrev till Oliwer på kik istället.

"Jag träffade en jätte snäll kille (trodde jag), vi gick in på mitt rum, han lade sig i min säng och vi började mysa men.."

Jag skickade meddelandet till Oliwer och han svarade.

-Vad hände gumman?

-Jag blev våldtagen... Han bara stoppade in den i mig, men jag ville inte! Jag ville inte Oliwer! svarade jag med gråten i halsen.

-Blev du våldtagen? Vad hände hjärtat?

-Jag sa till honom (Adam) att jag inte var redo för att ha sex men han lyssnade inte och då... Ja, då gjorde han det medans jag inte ville. svarade jag Oliwer och nu kännde jag tårarna rinna ner på mina kinder igen.

Jag reser mig upp igen och Oliwer drar in mig i en stor och varm kram, vi står där i nåra minuter och sedan går vi in igen.

                                                  

                 ~Kendalls Pov~

Jag letade och letade efter Renesmee och Oliwer, jag hittade dom inte men snart kom dom in genom dörren och jag sprang rusandes till Nessie.

-Hej, var har du varit? frågade jag men hon gick bara förbi mig utan att säga något.

Oliwer kommer fram till mig och berättar vad som har hänt med Renesmee.

Jag går in till Nessie som ligger på hennes säng och gråter.

-Hej, hur mår du..? frågar jag henne.

-Hej, sådär.. muttrar hon till svar.

Hon sätter sig upp på och jag sätter mig bredvid henne på sängkanten och ger henne en stor kram.

=====================================================================================================

=====================================================================================================

Jag hoppas att ni gillade kapitlet, ledsen för att det blev så sent men aja.

Kolla gärna in min egna http://nattstad.se/Amandagabriella

Den handlar om mig.

Kramizzar// Amanda<3

(Renesmees partykläder)

~Renesmees pov~

~Några år senare~

- Felix sluta då!!! Att du aldrig kan lägga av!!! skrek jag surt och såg hur Felix bara stirrade på mig.

- Blir du ledsen nu Nessie? sa han och putade med underläppen.

- Mammaaaaaaaaaaaaaa!!!!!!

- Felix sluta reta din syster nu. sa mamma och kom in i rummet. Felix räckte ut tungan mot mig innan han gick iväg. Jag suckade irriterat och gick upp till mitt rum. Jag tog upp min mobil och skickade iväg ett sms till min bästa vän.

"Åh vad jag hatar den ungen...!"

Vadå? Vem menar du?"

Kan jag komma till dig? Orkar inte vara hemma för Felix är så sjukt jobbig!!!"

Moj dom tvoj dom"

???"

Haha 'Moj dom tvoj dom' betyder typ 'Mitt hus är ditt hus'. Typ så..."

Vitrysska?"

Ne svenska ser du väll..."

Haha kommer om tio"

Jag tog på mig min skinjacka och gick ner.

- Jag drar till Kendall!

- Okej! svarade mamma när jag gick ut genom dörren. Det blåste svagt ljumen luft i ansiktet. "Åh vad jag älskar våren!". När jag var påväg till Kendall sprang jag in i en lång kille.

- Oj förlåt! Jag hjälper dig upp! sa killen och tittade på mig med sina blåa ögon när han sträckte fram sin hand mot mig. Jag tog tag i den och han hjälpte mig på fötter. Har vi träffats någonstans? Jag känner igen dig. sa killen och tittade på mig. "Truth or lie???"

- Eh jag... Jag tror inte det.

- Nu vet jag! Du är Eric och Chloé Saades dotter Renesmee eller hur?

- Tyvärr... sa jag och suckade.

- Vadå tyvärr? Det är ascoolt ju!

- Du jag... Eh... Måste gå.

- Förlåt mig! Jag vet inte vad det är med mig idag. Jag blir aldrig sån här.

- Haha det är okej! Föresten... Du vet vad jag heter. Nu vill jag veta vad du heter!

- Oliwer. Oliwer Sandén.

- Sandén? Är du släkt med Molly Sandén?

- Japp. Kusiner vettu. sa han och blinkade med ena ögat.

- Du här har du mitt nummer. sa jag och skrev ner det på en lapp somjag överlämnade till Oliver. Hör av dig så kan vi kanske träffas någon dag. sa jag innan jag fortsatte mot Kendalls hus.

~Två timmar senare~

- Tack för allt Kendall.

- Det är lugnt. sa han och kramade om mig innan jag började gå hem igen. När jag kom hem sa mamma att hon, pappa, Bella och Ulrik skulle iväg och äta.

- Felix hos Anton och Wilma är hos Matilda. Hoppas du klarar dig. sa mamma och blinkade med ena ögat innan hon gick ut genom dörren. Jag tog upp min mobil och ringde Kendall. Jag frågade om han ville komma över. Han sa jag och frågade om det var okej att han tog med några vänner. Jag sa ja och sen ringde jag upp Oliwer och frågade samma sak. Plötsligt var huset fullt med ungdomar som festade och hade kul.

~Oliwers pov~

- Kendall!

- Oliwer? Men vad gör du här?

- Jag stötte på Renesmee tidigare idag och hon bjöd in mig. Hey du har inte sett henne nyligen?

- Nej jag har inte sett henne på länge. Senast jag såg henne stod hon och pratade med någon kille. sa han och precis efter han avslutat meningen såg jag Renesmee springa förbi. Det såg ut som att hon var ledsen så jag följde efter. Jag letade ett bra tag innan jag såg henne stå lutad mot en vägg.

- Rensemee! Men vad har hänt gumman!? sa jag och tog hennes ansikte i mina händer.

- Han-han...

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Cliffhanger!!! Vad har hänt med Nessie? Det får ni veta i nästa kapitel!!!

P.s

Sorry för att vi inte har uppdaterat på länge men Amanda har varit sjuk, jag har varit sjuk och ja... Det har varit mycket så vi har inte haft tid/glömt bort men nu ska vi försöka igen!!!

//Andrea

~Chloés pov~

~9 månader senare~

- Chloé. Chloé!

- Lugna ner dig Bella! Jag kommer, jag kommer... sa jag och gick till Bella som satt i vardagsrummet. Vad är det?

- Det är dags. sa hon lågt och tittade på mig.

- Oh gash... Eh... Vi tar bilen. sa jag och hjälpte Bella ut till min bil. Jag satte mig i förar sätet och började köra mot sjukhuset.

- Eric! Hej, är Ulrik i närheten?

- Yes box. Han kommer här. Ulrik i luren.

- Tja Ulrik! Du... Jag och Bella sitter i bilen.

- Jaha. Vart ska ni då?

- Sjukhuset. You're going to be a father anytime now.

- Herregud! Eh... Jag kommer så fort jag kan! sa han och la på.

Jag skrattade lite åt reaktionen. När vi var framme hjälpte jag Bella ur bilen och in på sjukhuset.

~Ulriks pov~

- Herregud! Eh... Jag kommer så fort jag kan! sa jag och la på. Aye Saade! jag måste dra.

- Vadå? sa han och kollade på mig.

- Det är dags. sa jag. Eric tog tag i min handled och drog iväg mig. Vi hoppade in i hans bil och han började köra. Vad gör du?

- Du ska inte till sjukhuset själv bro. sa han.

När vi var framme på sjukhuset letade vi upp Bellas rum. När vi gick i en korridor såg jag Chloé stå utanför ett rum.

- Du kan gå in till henne Ulrik. sa Chloé och tittade på mig. Jag log mot henne och öppnade sakta dörren.

- Hej gumman. sa jag och gick fram till henne.

- Hej älskling. Säg hej till Agnes. När Bella berättade att vi fått en dotter fälde jag några tårar. Lyckotårar. När jag tittade på Agnes kom plötsligt en barnmorska in. Hon bad att få låna Agnes en liten stund. Dom hade sett något som inte stämde. Både jag och Bella blev genast oroliga.

- Tänk om det är något allvarligt... Tänk om vi fö...

- Våga inte äns tänka så Bella! sa jag och kysste henne mjukt på pannan.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------　

Åååååååå! Dom fick en dotter! Hur det går för Agnes får ni veta i nästa kapitel!

//Andrea

~Bella's Pov~
Snöflingorna flyger sakta ner från grannens hustak och Ulrik är påväg hem.
Jag går in till stora rummet och tänder några levande ljus.
*Chloé, Eric och barnen ska komma på middag ikväll, så det är bäst att börja fixa lite med maten* tänker jag och ler ner mot min runda mage.

~Ulrik's Pov~
Efter sex timmar i studion får jag äntligen åka hem till min efterlängtade Bella.
När jag har kommit hem ger jag henne en puss på munnen och hoppar sedan in i duschen.
Familjen Saade ska komma klockan 18:45 så jag måste ta och skynda mig lite.

~Eric's Pov~
Jag går ut för att starta bilden och tar med mig Nessie ut.
-Pappa?
-Ja, vad är de hjärtat?
-Vrf har du alltid ont i ryggen? frågade hon.
Jag log lite varmt mot henne men snart blev jag allvarlig igen.
-Haha, lilla gumman. Jag har inte ont i ryggen men ibland så känns det som att det sträcker till lite då och då i revbenen men det börjar att bli bättre.
Hon ler mot mig och ger mig en stor kram.
Nu sitter vi alla fem i bilen och är påväg hem till Ulrik och Bella.

~Bella's Pov~
Maten är nu äntligen klar och är redo att ätas.
Jag hör att det är en Opel Astra GTC som står utanför vårat hus.
Ulrik går in i hallen för att välkomna familjen och snart så har alla kommit in.
Vi börjar med att hälsa och krama varandra och sedan går vi in i vardagsrummet.
Nessie tar med både Felix och Wilma in i hennes lilla favorit rum bredvid mitt och Ulriks sovrum.
När barnen är där inne så berättar jag för Chloé att jag ska bli mamma.
-Nejmen, gud vad kul. svarade Eric och log mot mig och Ulrik.
Chloé sa ingenting på hela middagen.


============================================================

Aww, Bella och Ulrik ska bli föräldrar.
Hur kommer Chloé att ta detta beskedet?
Det får ni läsa i nästa kapitel.

Kramizzar //Amanda<3

~Erics pov~

- Då kör vi.

- Ta det försiktigt Eric. sa Chloé och tittde på mig med bedjande ögon.

- Jag lovar. sa jag och gav henne en puss på pannan. Hur låter Jönköpiiiiiiiing?! vrålade jag micken när jag klev ut på scenen. Jag log stort när fansen skrek. När jag sjöng "Break of dawn" plockade jag upp en tjej ur publiken som vanligt. Efter låten kramade tjejen som heter Kim om mig och jag kved till.

- Oj förlåt! sa hon och ryggade snabbt tillbaka.

- Nejdå! Det är okej. sa jag och log varmt mot henne. Hon log tillbaka, tog emot grejerna jag gav henne och sedan gick hon tillbaka till sin plats. Okej! Vad säger ni om jag skulle ta och sjunga "Killed By A Cop"? fansen skrek igen och jag började skratta. Jag började sjunga och dansa. Mitt i låten började jag känna mig lite snurrig. Plötsligt stack till i revbenen och jag såg små svarta prickar popa upp här och där framför ögonen. Smärtan blev bara värre jag stängde ögonen en kort stund och när jag öppade ögonen igen låg jag på scen golvet. Alex sprang fram till mig och satte sig bredvid mig.

- Eric! Hur mår du? sa Alex och kollade oroligt på mig.

- Jag, jag vet inte. han hjälpte mig att sätta mig upp. Jag tittade ut över publiken där jag såg att några grät och några var chokade. Jag grepade micken och började prata.

- Ta det lungt hörrni! Jag mår bra. Jag fick väldigt ont i revbenen men det är okej! Jag överlever!

- Men vad hände då? hörde jag ett av fansen ropa.

- Kraschen? Ja...

~Flashback~

Jag satt och läste lite när en smäll från ena sidan av flygplanet. Plösligt sprang en av flygvärdinnorna förbi och började prata med den andra. En stund senare hördes en smäll från andra sidan och rök började strömma ut från båda motorerna. Plane började kränga fram och tillbaka. Plötslig slutade planet att kränga och började störta rakt ner. Jag tog upp mobilen. Jag tog fram en bild på Chloé och barnen. Jag fällde några tårar när jag såg bilden och tänkte att jag kanske aldrig skulle få se Renesmee, Wilma och Felix växa upp och bli vuxna. Kanske aldrig få va med min familj igen. Aldrig mer få se Chloé. Jag slöt ögonen och sen svartnade allt.

~Flashback slut~

- Ja... Det var ungefär så det gick till. sa jag och kollade på Chloé som stod vid scen kanten. Jag tittade på henne och log varmt.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Sorry för kort kapitel. När man har feber som jag har så orkar man inte riktigt skriva så mycket. Aja hoppas ni gillar kapitlet!

//Andrea

~Chloés pov~

Kraschat? Hon måste skoja.

- Du måste skoja med mig!

- Nej... sa hon lågt. Det är sant. Hon och satte på nyheterna.

"Vid 10.00 svensk tid kraschade ett plan med massa svenskar påväg till Stockholm. Kraschen beror på ett motorfel som inte upptäcktes vid starten i Dubai. Änså länge har ingen påträffats död. Sökandet fortsätter efter överlevande." Dom visade några bilder från olycksplatsen. Det fanns mycket människor som satt utanför planet. Jag tittade noga men inget... Jo vänta!

- Titta är inte det Tomas och Alex!? ropade jag och pekade på två killar lite längre bort.

- Jo det är det! sa Bella och tittade med stora ögon. Vi tittade överallt, runt om kring dom men ingen Eric. När vi inte såg honom började jag gråta och skaka. Hade jag förlorat honom? Jag har förlorat honom en gång redan men är detta permanent?

Jag satt i köket och bläddrade i en tidning när jag plötsligt kände hur det vibbrerade i fickan. Jag stoppade ner handen och tog upp mobilen. Okänt nummer.

- Hej det är Chloé.

- Chloé! Hej det är Alex.

- Alex! Hur mår du? Var är ni? Hur mår Eric? Är han m...

- Lugna dig Chloé! Alla mår bra. Vi är på ett sjukhus. Eric mår bra fast han har två brutna revben.

- Får jag prata med honom?

- Han är inne på operation just nu men dom borde vara klara snart. Jag ringer så fort han har kommit upp till rummet. Jag lovar Chloé.

- Tack Alex. Hälsa dom andra.

- Det ska jag.

- Vem pratade du med? sa Bella och jag hoppade till.

- Alex. Han sa att dom var på ett sjukhus.

- Hur är det med Eric?

- Bra. Han är på operation just nu.

- Va!?

- Brutna revben...

~Tjugo minuter senare~

Mobilen vibbrerade igen och jag svarade snabbt.

- Alex?

- Haha hej Chloé. Eric är nu tillbaka efter operationen och vill jätte gärna prata med dig. Jag hörde hur någon tog tag i telefonen.

- Hej Chloé. Det är Eric. När jag hörde hans röst brast jag i tårar. Tårarna forsade ner för kinderna.

- Hej det är Bella. Du... Chloé kan inte prata just nu. sa hon och gick iväg med telefonen. Jag hörde henne prata med någon men jag hörde inte vad. När jag tittade upp såg jag att Felix, Wilma och Renesmee stod framför mig.

- Inte gråta mamma. sa Nessie och tittade på mig. Jag skrattade lite och satte mig på golvet hos dom.

- Mamma är okej. sa jag

~En vecka senare~

- Eric! ropade jag och gick fram för att krama om honom. Han kved till lite när jag kramade honom så jag ryggade snabbt tillbaka.

- Nej det var en skön smärta. sa han och tittade på mig.

- Jag trodde att jag hade förlorat dig.

- Aldrig! Så länge du är min och jag är din kommer jag fortsätta kämpa! sa han och gav mig en kyss. Han lever. tänkte jag glatt och kramade om Eric igen.

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Hurray! Han lever! Ojdå... Brutna revben... Hur går det för Eric efter operationen? De får ni veta om ni läser nästa kapitel.

//Andrea

~Erics pov ett år senare~

~Flygplatsen~

- Jag vill inte att du ska åka... sa Chloé och tittade på mig med ledsna ögon.

- Jag vill inte heller åka men jag måste. sa jag och drog in henne i en kram.

- Eric vi måste gå nu. sa Tomas och kollade på mig.

- Jag älskar dig Chloé glöm inte det! ropade jag när jag gick.

Väl på planet satte jag mig och stirrade surt ut genom fönstret. Jag märkte inte ens när J-Son satte sig bredvid mig.

- Du kommer träffa henne snabbare än du tror. Det är en vecka. Du klarar det!!! sa han och la en hand på min axel som jag snabbt skakade av mig. Jag var inte på humör för att prata med honom. Visst han är min bästa vän men orkar inte just nu...

~Dubai~

När vi var framme på hotellet gick jag rakt in på mitt rum och slängde mig på sängen. Jag bara låg där på mage så började jag tänka på allt och inget... Men det som jag tänkte på mest var hur mycket jag saknar Chloé och barnen. Jag sträckte mig efter datorn och loggade in på Skype. Yes hon var inne!

- Hej älskling!

- Eric!

- Hur mår du?
- Bara bra fast jag saknar dig...

~Chloés pov~

Jag tittade bakom mig för att se vad Nessie, Wilma och Felix gjorde. När jag tittade tillbaka såg jag att Eric låg med ansiktet  ned tryckt i kudden.

- Haha men vad är de älskling?

- Jag önskar du var här med mig. Det är så tomt!!! sa Eric och tittade på mig med ledsen min.

- Aw!

- Saknar dig så det gör ont! När jag kommer hem ska jag krama dig hårt mycket och länge!

- Haha men sluta! Jag rodnar ju!

- Haha! Måste sluta nu. Ska upp tidigt imon.

- Hoppas dom får upp dig då! sa jag och blinkade med ena ögat.

- Bla bla bla! Hälsa barnen. Älskar dig Chloé.

- Det ska jag och du får hälsa teamet. Älskar dig med Eric.

- Hej då.

- Sov gott.

~En vecka senare~

- Chloé! sa Bella när jag svarade

- Bella! Hej hur är läget?

- Bara bra. Själv?

- Saknar Eric...

- Oh... Appråpå Eric. Du har inte hört något?

- Om vadå?

- Jag kommer över.

- Men vä... hon la på...

***

- Åh gumman jag är så ledsen! sa Bella och slängde sig i mina armar.

- Vänta vänta vänta! Vad har hänt?

- Kom. sa hon och drog med mig till soffan.

- Vad är det? Du är så konstig. Konstigare än vanligt...

- Det är Eric...

- Vad är det med honom? sa jag och kände hur en stor oro växte i magen.

- Planet har krachat...

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Hur reagerar Chloé på det beskedet? Ha Eric och resten av teamet klarat sig? Vad ska hon göra?

Det får ni veta i nästa kapitel!!!

//Andrea

~Erics pov~

- Eric! Kan du öppna dörren? Jag måste ta hand om kidzen! ropade Chloé från köket

- Haha självklart gumman! sa jag och reste mig upp ur soffan.

- Eric!

- Vad gör ni här? sa jag chockat

- Vår bror har fått tvillingar så vi tänkte att vi skulle komma förbi och kolla på dom små liven när vi ändå var i närheten.

- Jamen kom in då! Aye Chlo kom hit! Vi har besök.

- Lina! Lara och Aya! sa Chloé

- Chloé! ropade Aya och sprang fram till henne

- Hej sötnos!

~Chloé's pov~

- Dags att sova kanske? sa jag och tittade på Eric.

- Ja... Kanske det. svarade Lina

- Men... Var ska vi sova? sa Lara

- Det finns ett rum där uppe där ni kan få sova om ni vill! svarade jag

- Okej men vi har ett problem... Vem tar upp Aya?

- Redan på väg! ropade Eric som var på väg upp för trappan

~Eric's pov~

~Nästa dag~

Dagen där på tvingade jag upp migg själv tidigt innan jag var tvungen att dra till studion, jobb lite på några låtar innan det var dags att dra för att repa med bandent inför "Allsång på Skansen".

"Off to the studio to work and then to rehearse with the band at Skansen!

Miss you guys! Hope to see you there!!!

#Love #You #Saadefamily

//E"

----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Ledsen för kort kapitel. Hade inte mycket inspiration idag och sen var jag trött för det har krånglat vem vet hur länge... Aja hoppas ni gillade kapitlet!!!

//Andrea